Jag vill tillbaka till den 28 december. En dag då jag verkligen lärde mig vad äkta vänskap var. Dagen då jag nog var som lyckligast, för det hade varit ett tag sen jag var det.

Det var Sagas födelsedag och alla mina fina vänner var där. Jag vet inte om ni aldrig har varit med om ett ögonblick då man bara vill stanna tiden och aldrig trycka på play igen, så kände jag då. Så mycket skratt, så mycket snack. Men det är mer natten som jag vill ha tillbaka. Jag glömmer det aldrig.

Jag glömmer aldrig hur jag, Melinda och Matilda låg där i våra sängar, pratade om allt mellan himmel och jord. Jag glömmer aldrig när Saga och Karoline kom in för att de också ville prata. Jag glömmer aldrig hur gullig vi tyckte att Jessica var för att hon somna. Jag glömmer aldrig tårarna som fälldes, jag glömmer aldrig skratten.

Tiden från 02.00 till 06.30 gick så himla snabbt, precis som att vi bara hann blinka. Men, jag glömmer aldrig det.

Jag ber om ursäkt för allt jag har gjort mot er, jag ber om ursäkt för de gånger då jag har sårat er, jag ber om ursäkt att jag inte har tagit vara på tiden förräns nu, men, det är aldrig försent för att ändra på det.

Tack för allt ni har gjort för mig. Tack för att ni alltid får mig på bra humör när jag egentligen bara vill lägga mig ner och försvinna för ett tag. Tack för att ni tar mig som den jag är, för med er kan jag vara mig själv.

Men viktigast av allt. Tack för att ni lärde mig vad äkta vänskap är. ♥